Min mamma heter Berit och är ursprungligen från Jokkmokk och min pappa heter Bill och kommer ursprungligen från Nordmaling. Jag har en väldigt nära relation till mina föräldrar och har väl ännu inte riktigt "klippt navelsträngen" med dem fastän jag har hunnit bli hela 26 år. Är ensambarn vilket naturligtvis gjort att jag har varit ensam om uppmärksamheten från dem vilket i sin tur gjort mig bortskämd med ensamrätt på deras ovillkorliga kärlek. Har aldrig varit det bortskämda barn som man ser andra ensambarn är, utan har fått jobba för det jag har velat ha.

Mamma har jobbar nästan hela sitt liv inom handikappvården men blev utsliten och är numer förtidspensionär. Pappa är ålderspensionär och har en gedigen lista på sitt CV. Han är i grunden utbildad som snickare och har mest jobbat med detta yrke, men har under sin yrkeskarriär hunnit med en del avstickare. Några av de yrken han har hunnit med: grävmaskinist, svetsare, mattläggare, jobbat med hjälpmedel på hjälpmedelscentralen, affärsinnehavare... Jag har säkert glömt en hel del, men det känns skönt att ha en pappa som kan mycket inom många områden.

Mina föräldrar är speciella och kärleksfulla - vilket jag älskar hos dem!

Min första kärlek var nog en kille som gick i samma förskoleklass som mig. När jag blickar tillbaka idag så förstår jag att det inte var någon "riktig" kärlek - men det var ändå den första!

Min första stora kärlek var nog i sjuan på högstadiet. Jag var så otroligt kär i en kille i min paralellklass, men jag tror aldrig att han förstod det då. Idag är vi bra vänner och idag trivs jag bäst med det så.

Jag heter Jenny Lindgren och är nu 26 år.. Har precis köpt hus tillsammans med min sambo i en by en bit utanför Lycksele. Där bor vi tillsammans med vår hund och inom en snar framtid en kissekatt!

Är ursprungligen från Umeå, men flyttade därifrån 1999 när jag var 13 år. Har väldigt nära till skratt och tycker om att träffa nya människor. Har dock få vänner som jag kan kalla vänner. Har svårt för att släppa in människor i den närmaste kretsen, men "halvkänner" oerhört många.

Har alltid varit en pojkflicka som har hängt med pappa i garaget istället för att leka med dockor. Kunde förmodligen säga fördelarlock innan jag kunde uttala ordet barbie. =)

Älskar min familj och mina djur och skulle inte kunna tänka mig ett liv utan dem. Träffade min sambo 2005 och är förlovad sen 2007.

Är helt enkelt en glad prick med hjärat på rätta stället! =)

Eftersom jag rätt ofta har dålig fantasi om vad jag ska skriva så tänkte jag prova en sån här lista... Vi börjar redan idag!

Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Jag är rädd för mycket, men oftast kan jag kontrollera min rädsla... förutom i ett fall - när jag ska till tandläkaren!

Jag ska dit i eftermiddag och få ut en tjurig visdomstand. Tack och lov så ska jag till en klinik här som tar hand om tandläkarrädda människor så jag känner ändå att jag är i säkra händer.

Förra gången jag var där så beslutades det om att jag skulle få lugnande inför detta ingrepp så sagt och gjort så blir det en dopad Jenny som lägger sig i stolen idag. Jag fick med mig ett papper förra gången där det stod en del saker som jag skulle tänka på innan, men det har jag ju så klart slarvat bort. Så jag ringde till tandkliniken och frågade om det var någonting jag har missat, samtalet lät ungefär så här:

Jag: Hejsan! Jag har en tid hos er i eftermiddag och ska få lugnande på grund av att en tand ska tas bort...

Sköterskan: Men hej! Vad trevligt!

Jag: Nja trevligt och trevligt, men nu är det så att jag har tappat bort papperet där det stod hur långt innan jag fick äta och så, kan du hjälpa mig?

Sköterskan: Jamen visst! Du får inte äta tre timmar innan och försök att inte dricka någonting just innan.

Jag: Vad bra då vet jag! Tack för hjälpen!

Sköterskan: Har du med dig någon följeslagare?

Jag: Va en följeslagare? Nej det har jag inte, men jag har en kompis som kommer och hämtar mig!

Sköterskan: Jaha, ja det kanske skulle ha varit bra om någon hade följt dig. Det har hänt att patienter virrat bort sig när de kommit ut.

Jag: Va? Ojdå... men det ska nog gå bra, det är ju trots allt bara några meter från kliniken och ut och då får jag väl be honom plocka upp mig innan jag virrar bort mig!

Sköterskan: Ja det är nog bäst! Du är så välkommen i eftermiddag, vi ses!

Jag: Eh... tack...

*klick*

Med detta samtal i bakhuvudet så undrar jag hur jag kommer bli egentligen... tänk om Viggan är sen och jag virrar bort mig innan han kommer?

Nä nu ska jag inte oroa mig i onödan!

Jag skriver imorgon om jag är på benen!

Har återigen funderat på ta upp det här med bloggandet... Sist resulterade det i århundradets torraste bloggtorka. Hade då helt enkelt ingenting att skriva om, men sen dess har det hänt saker... Får hoppas det här ilet håller i sig!

Välkommen!